Fjälltur

Mata fjällrävar

Ibland (mycket sällan), har jag det stora privilegiet att följa min sambo på jobbet. Han jobbar som naturbevakare åt Länsstyrelsen i Jämtlands län och kör runt på skoter i fjällen. Han kör på platser som inte är tillåtna att köra på för oss andra och som vi bara kan drömma om att besöka med skoter.
Idag var uppdraget att köra ut mat till fjällrävarna.
Läs mer om fjällrävarna här

I morse var det – 16 grader när vi vaknade och SMHI spådde soligt väder med tilltagande vind på eftermiddagen 


 


Dagens första mål var Tossåsen, där stannade vi till på sjön en stund innan vi fortsatte. Det är fantastiskt vackert i Tossåsen med fjällen nära inpå.

Leden mot Dörrsjön. 


Dörrsjön ligger 1073 meter över havet och brukar vara ett populärt fiskeställe men idag var det för blåsigt för att fiska.
Skoterleden fortsätter över sjön mot Lunndörrsstugan, Vallbo och Vålådalen.


Varm choklad och smörgås med salami och brieost fick följa med i matsäcken idag.


Efter en avstickare mot Anarisfjällen blev dagens fikaställe inomhus i vindskyddet vid Dörrsjön.
I vindskyddet testade naturbevakaren att nödtelefonen fungerade. Det är en syssla som ingår i jobbet, likaså att se till att det finns ved som kan användas i nödsituationer. Vill man myselda får man ta med egen ved

Sedan fortsatte vi mot Lunndörrspasset, vi körde aldrig in i passet idag.


Vi körde genom Lill -Lunndörrspasset, som ligger mellan Lunndörrspasset och Storådörren, jag har aldrig åkt där förut och upplevde det magiskt och storslaget, även om passet är mindre än de övriga.


Sedan kom vi in i Storådörren norrifrån. Det var soligt och fint men väldigt blåsig. Ur min sambos synvinkel blåste det inte så farligt idag. Har man fjället som arbetsplats och även är fjällräddare ser man det ur ett annat perspektiv än vad jag gör, som bara är till fjälls när SMHI spår finväder.
Innan vi lämnade Storådörren, letade han fram en sten bland alla andra stenar och där i snön, grävde han fram en automat med fjällrävsmat som han fyllde på.


Nörder- Storådörrsfjället


 När vi kommit ut ur Storådörren avtog vinden och solen värmde.


Blåfjället


En ensam gran på fjället.


På vår väg hemåt passerade vi fäbodvallen och paradiset Nordsätern med Storåkläppen som fond.

En strålande vinterdag

Släktträff

I helgen drog ”Långholmen family” ut på en tripp i Storsjöskogen, en utflykt som började planeras redan i höstas. 
”Långholmen family” består av fem syskon Åslund från Långholmen och deras familjer, totalt 58 personer i dagsläget. I helgen var vi 30 stycken som träffades med både tre och fyra generationer på de olika grenarna.


Vi hade lyckats pricka in en strålande vacker dag för vår lilla tripp.


Varm choklad, smörgåsar, korv, fläsk och kolbullesmet packades med.


En del av oss samlades hemma hos mig innan avfärd.


Sedan mötte vi upp resten av gänget ute på sjön vid Långholmen.


Framme på plats ordnades sittplatser med renfällar till alla.

Vårt mål för dagen var ett störrös i skogen.


På väggarna inne i störröset finns många namn och årtal skrivna och inristade på väggarna. Störröset användes som husrum när man förut bedrev myrslåtter. Man slog gräs på myrarna för att få tillräckligt med vinterfoder till sina djur.
 Min farmor var i sin ungdom på myrslåtter och bodde i störröset och hennes namn kan vi läsa på väggen.
Initialerna på bilden är dock från en annan kvinna längre tillbaka i tiden.

Trevligt vid elden


Kaffe kokades i stora pannan.


Smörgåsar stektes i järnet


Kolbullar


Muurikkan plockades fram och det lagades kebab och strips.

 

En fantastisk dag med god mat, fika, sol och trevligt sällskap.