En helg i somras bestämde sig några av oss för att gå upp på Storådörrens södra topp (Synder-Storådörrsfjället). Något som vi pratat om i flera år men aldrig tagit oss för förrän nu. Den södra toppen sträcker sig 1480 m ö.h och är något lägre än den norra som är 1526 m ö.h . Mellan de två topparna rinner Storån som mynnar ut i Storsjön. Man åker bil till Nordsätern och går därifrån. Vägen kan dock vara dålig sista biten.
Vi följde Storån en bit upp men bestämde oss sen att istället för att gå förbi Renvaktarstugan som är den vanliga vägen, gena och gå mer rakt på. Det var mycket vatten i ån och det tog en stund innan vi hittade ett lämpligt ställe att ta oss över på. Väl över på andra sidan fick vi snabbt sällskap av en flock renar som följde med oss på nära men tryggt avstånd en bra bit uppöver fjället men vid en viss höjd vände dom och gick neröver igen.
Vi gjorde några stopp för att fylla på med vatten och energi och bara njuta av hur fint det var, och självklart ta lite kort.
Ju högre upp vi kom ju mer blåste det och vi fick klä på oss de extra kläder vi tagit med oss. Ett antal timmar senare började vi i alla fall närma oss toppen. Det var brant och ansträngande och när jag tänkte på att kanten inte alls var långt ifrån oss med en fallhöjd på ca 500 meter fick jag rejäl svindel. Väl uppe på toppen var det stenigt och kargt men vilken utsikt!
Vi knäppte lite kort och vände sen neråt igen för att leta efter någon svacka där det blåste mindre så vi kunde äta lunch.
Lunchen var efterlängtad. Och att vi hade den mest fantastiska utsikt man kan ha när man äter lunch gjorde att vi njöt ännu mer.
När vi kommit ner för fjället tog vi oss över Storån igen och gick via Renvaktarstugan tillbaka mot bilen.
Vi började alla få lite ont i fötterna och var trötta så känslan när vi kom till bilen och fick ta av oss skorna var otroligt skön. Väl hemma i byn tog vi en after hike på Storsjö Fiskecamp och firade vår härliga utflykt och funderade på vart det bär av nästa gång.
Det återstår att se!
/Johanna
