Etikettarkiv: storsjön

Minnesmärket på Svartåslandet

På  Svartåslandet finns ett gammalt träd med inhuggna initialer och årtal. Jag har trott att det är ett minne efter en olycka som skedde där under 1800-talet.

Jon Andersson och Jon Ersson åkte skidor till Svartåslandet för att sätta upp snaror för orre. De hade med sig matsäck och varsin mynningsladdare.
När de rastat och ätit sin mat skulle de åter ge sig iväg. Jon E drog sitt gevär till sig,  ett skott gick av och kulan  träffade honom i bröstet och han sjönk ihop som om han var död.
Jon A bäddade ner sin kamrat, gjorde en eld, tog på sig skidorna och åkte till Långholmen 5 km bort (fågelvägen), för att hämta hjälp.

Jöns och Lars från Långholmen tog sina skidor och en kälke och åkte till olycksplatsen. Jon A skidade vidare till den kloka gubben Guttorm i Putten, ytterligare 5 km bort för att hämta mera hjälp. Sedan åkte han tillbaka till Svartåslandet och männen hjälptes åt att dra Jon E på kälken in till Storsjö, 10 km bort (fågelvägen). 

Väl på byn lämnades Jon E i gården ”Eggen”, där man ansåg att han skulle få den bästa vården.  Jon A fortsatte på sina skidor till Oviken, 10 mil bort, där han hämtade fältskäraren som  anlände till den skadade nästa dag.
Kulan var svår att få ur men Jon E överlevde och var på benen igen ca ett halvår efter olyckan.

Storsjö LanthandelHela historien kan du läsa på sid 131 i boken ” Storsjö socken, Arvet från Ödegårdsmännen” av Lewi Gredander.
(Boken kan beställas via storsjobyalag@gmail.com)

Jag tycker det är roligt att veta var platser som den här finns, så min morbror Alf som jagar i området, guidade oss dit en dag i våras.

Nu när jag började skriva om det här och läser i boken så är det något som inte stämmer.  Enligt berättelsen i boken var Jon A född 1835 och 23 år när detta inträffade, alltså borde olyckan skett 1858. Årtalet på trädet är 87 och initialerna EIS eller EJS, inte JES eller JAS som bättre borde passa in på händelsen.
Så trädet hör kanske ihop med en helt annan historia egentligen….

Hur som helst så var det en tragisk olycka men med lyckligt slut och vi kan skänka en tanke till Jon E från Lövön och Jon A från Halvarstrån. Och även till Jon Erssons  fru Sigrid som hölls ovetande  om händelsen ett tag.

Om någon vill ta en tur till Svartåslandet: 
Åk väg 535 från Storsjö mot Åsarna, efter 12 km sväng höger mot Sölvbacka strömmar och dammen vid Storsjöns utlopp. Kör över dammen, sväng vänster. Kör i ca 2 km.

Strax efter Björnhån svänger man till höger och kör drygt 2 km till.


Utsikt mot Storsjön och Helags. Långt bort kan man skymta byn.


Efter den här nedförsbacken kör du några hundra meter till  (ungefär). Du kan även lämna bilen på planen här och gå sista biten, vägen blir lite sämre men den går bra att köra.
Vi har markerat med orange färg på träd på vänster sida. Följ markeringen i 200 meter sen är du vid trädet.
Går bra att gå med kängor, kanske även gymnastikskor vid torr väderlek.

 

 

Kvarnbäckfallet

Kvarnbäckfallet är vattenfallet man kan se från byn.
Söder om Storsjön, ovanför Juliusgården, forsar det nerför branten och på vårarna när det är mycket vatten  brusar det ordentlig från fallet.
Kvarnbäckfallet är välbesökt men har även en mindre känd ”syster”, Västra Kvarnbäcken, med en annan karaktär. Läs mer här

Kvarnbäckfallet i Storsjö

Kvarnbäckfallet


Stigen är rejält brant sista biten, så räkna med att stanna och vila ibland om konditionen inte är på topp.
Väl uppe är det en enastående utsikt över Storsjö och Lunndörrsfjällen och vandringen upp är värd allt slit. 
Vill man gå på en långtur kan man fortsätta till Messlingen, 19 km.


Vid fallet finns ett bestånd av Klippgran – Abies lasiocarpa som planterades 1967 och de har växt sig höga och fina.

I ett annat bestånd, som finns norr om Övre Rövrasjön, verkar inte granarna trivas lika bra, där har de vuxit mera ojämnt.


Stigen till Kvarnbäckfallet är oftast torr och fin men den passerar över bäcken på ett ställe och är det mycket vatten är det svårt att ta sig över torrskodd,  då är vandringskängor eller stövlar att föredra, torra somrar fungerar även gymnastikskor.

Kvarnbäckfallet
Om man vill besöka Kvarnbäckfallet kör man från Storsjö mot Ljungdalen. Efter ca 7 km svänger man vänster mot Putten, följer Puttvägen ca 7 km, kör sedan förbi infarten mot Putten och infarten mot Juliusgården. Sedan kommer man till skyltarna som syns på bilden, därifrån är det ca 1 km att gå.

Get Directions

 

 

Härligt med semester på vintern

Semester i februari

Jag gillar vintern och tar gärna lite semester under vårvintern. Nu var det kanske lite tidigt för att verkligen kalla det vårvinter, jag vet inte riktigt när den börjar :-). 
Jag bestämde mig i alla fall för att trotsa vädret och vara ute oavsett väderlek och det gav mig några härliga dagar med fiske, skoteråkning, kolbullar, pinnbröd, kaffe och trevligt sällskap. Och även ”självsamma” stunder med tystnad och egna tankar, vilket jag uppskattar och tycker är viktigt.

 

Spikkekorv
Inledde semestern med lite frysrensning och tillverkning av ”spikkekorv”, korv som får hänga och torka.

Ideellt arbete
Mitt ideella engagemang resulterar i en massa papper som ska fyllas i den här tiden på året. Det är bokföring, protokoll och olika ansökningar som ska skrivas och göras färdigt. och det fyllde också min tid under veckan.

Skoterspår
Jag ger mig gärna ut på sjön även vintertid, kör en sväng med skotern, åker skidor eller spark.

Pimpelspö

Pimplare
Det är inte så ofta jag fiskar men den här veckan har jag provat flera gånger, dock utan resultat.

Pinnbröd
Jag gör gärna en eld och sitter och myser vid den med mat och kaffe.

Soluppgång

Utflykt
E
n av de soliga dagarna följde mina föräldrar och barnbarnet med sin mamma med på utflykt. Vi stekte kolbullar både på riktigt och på låtsas i solskenet. 

Älgspår
Älgarna vandrar runt på sjön och letar mat på holmar och längs stränderna. En dag såg jag sex älgar på min runda på sjön.

Järvspår
Järven var också i farten.

Storådörren
Orörd snö och vacker utsikt över fjällvärlden och Storådörren.

Is

Storsjö
När semestern var slut kom kylan och vi hade -36 grader i byn. Kallt men makalöst tjusigt.

Ha det bra! /Marlene

Bara vara -I eget sällskap på Storsjön

Underbart att ”bara vara”.

Så här i slutet av november med mörker, kyla, plusgrader, snö, regn och is får man drömma sig tillbaka till vackrare dagar, så här bjuder jag på några bilder från september.

Jag tycker om att umgås med andra människor men jag trivs även mycket bra i mitt eget sällskap, vilket ibland kan kännas som en viktig förutsättning när man bor här 🙂
Jag tycker om att ta båten ut på sjön, stanna motorn och bara sitta där i stillheten. Eller så går jag iland på någon ö och gör en eld, kokar kaffe och bara njuter av utsikten och lugnet, lyssnar på tystnaden och mina egna tankar.

Fjällen
Näsudden

Storådörren
Storådörren

Höstdag

Kaffepanna

Vid elden

Stenar
Min favorit, ön med mycket flata stenar – drömstället om man gillar att ”kasta macka”

Storådörren
Storådörren

Fjällen
Lunndörrsfjällen

Fiskespö
Ibland fiskar jag också!

Solnedgång
Helags långt där borta

Ta hand om er!

 

 

Insjögravarna vid Bottenbäcksviken

Jag fortsätter min semester på hemmaplan och en dag kom jag på att jag skulle stanna till och titta på insjögravarna vid Bottenbäcksviken.
Jag har varit där en gång förut, det var i början av 2000- talet när arkeologer undersökte gravarna. Min kusin Lars-Inge Lööv var med och jobbade vid utgrävningarna då och vi var dit och hälsade på. 

Insjögravarna är daterade till vikingatid, ca 1000 e Kr. Vid utgrävningarna hittades brända ben från gravbålet. Benen kom från två människor, älg, hjortdjur och en mindre hund som haft ett benbrott som läkt.
1910 plundrades gravarna av bönder från byn och då hittades 6 pilspetsar av järn. Fynden från plundringen finns, enligt Storsjöboken, dels på länsmuseet i Östersund, dels på museet i Funäsdalen.

Stenkista

Stenkista

Stenkista

 

Skylt
Jag ringde upp Lars-Inge idag, för jag kände att jag visste så lite om gravarna. Då sa han att jag skulle åka till min morbror Erland för där fanns en informationsskylt som ska sättas upp på platsen, så småningom.

Markering
Jag har satt upp band och målat orange på träden så de som vill besöka gravarna ska hitta dit.

Vägskylt
När man kommer från Storsjö, ska man passera den här skylten ca 4 km utanför byn.

Passera huset vid Bottenbäcken och vägen till Storåsen.

Ca 400 meter från vägen till Storåsen, finns en avfart på vänster sida (från byn räknat) där man kan parkera. Hit är det 4,7 km från Storsjö lanthandel.

Markering
Mitt emot den parkeringen, på andra sidan vägen,  finns röda band och orange markering i en björk. Markeringen visar vägen till gravarna, det är ca 250-300 meter att gå. Risken finns att man kan bli lite blöt om fötterna om man går i gymnastikskor.

Parkering
Kommer ni hit har ni kört förbi parkeringen. Det går även bra att parkera här men gå då vägen en bit mot Storsjö för att hitta markeringen.

Alternativ väg
Om ni vill minska risken att bli blöt om fötterna, parkera på lilla avfarten och gå ca 100 meter mot byn. Ta av vägen till vänster i den lilla backen som syns på bilden, där finns också röda band och orange på träden som markering fram till gravarna. Härifrån är det drygt 200 meter från vägen. Karta

Get Directions

storsjokapell.se