Etikettarkiv: sölvbackaströmmar

Minnesmärket på Svartåslandet

På  Svartåslandet finns ett gammalt träd med inhuggna initialer och årtal. Jag har trott att det är ett minne efter en olycka som skedde där under 1800-talet.

Jon Andersson och Jon Ersson åkte skidor till Svartåslandet för att sätta upp snaror för orre. De hade med sig matsäck och varsin mynningsladdare.
När de rastat och ätit sin mat skulle de åter ge sig iväg. Jon E drog sitt gevär till sig,  ett skott gick av och kulan  träffade honom i bröstet och han sjönk ihop som om han var död.
Jon A bäddade ner sin kamrat, gjorde en eld, tog på sig skidorna och åkte till Långholmen 5 km bort (fågelvägen), för att hämta hjälp.

Jöns och Lars från Långholmen tog sina skidor och en kälke och åkte till olycksplatsen. Jon A skidade vidare till den kloka gubben Guttorm i Putten, ytterligare 5 km bort för att hämta mera hjälp. Sedan åkte han tillbaka till Svartåslandet och männen hjälptes åt att dra Jon E på kälken in till Storsjö, 10 km bort (fågelvägen). 

Väl på byn lämnades Jon E i gården ”Eggen”, där man ansåg att han skulle få den bästa vården.  Jon A fortsatte på sina skidor till Oviken, 10 mil bort, där han hämtade fältskäraren som  anlände till den skadade nästa dag.
Kulan var svår att få ur men Jon E överlevde och var på benen igen ca ett halvår efter olyckan.

Storsjö LanthandelHela historien kan du läsa på sid 131 i boken ” Storsjö socken, Arvet från Ödegårdsmännen” av Lewi Gredander.
(Boken kan beställas via storsjobyalag@gmail.com)

Jag tycker det är roligt att veta var platser som den här finns, så min morbror Alf som jagar i området, guidade oss dit en dag i våras.

Nu när jag började skriva om det här och läser i boken så är det något som inte stämmer.  Enligt berättelsen i boken var Jon A född 1835 och 23 år när detta inträffade, alltså borde olyckan skett 1858. Årtalet på trädet är 87 och initialerna EIS eller EJS, inte JES eller JAS som bättre borde passa in på händelsen.
Så trädet hör kanske ihop med en helt annan historia egentligen….

Hur som helst så var det en tragisk olycka men med lyckligt slut och vi kan skänka en tanke till Jon E från Lövön och Jon A från Halvarstrån. Och även till Jon Erssons  fru Sigrid som hölls ovetande  om händelsen ett tag.

Om någon vill ta en tur till Svartåslandet: 
Åk väg 535 från Storsjö mot Åsarna, efter 12 km sväng höger mot Sölvbacka strömmar och dammen vid Storsjöns utlopp. Kör över dammen, sväng vänster. Kör i ca 2 km.

Strax efter Björnhån svänger man till höger och kör drygt 2 km till.


Utsikt mot Storsjön och Helags. Långt bort kan man skymta byn.


Efter den här nedförsbacken kör du några hundra meter till  (ungefär). Du kan även lämna bilen på planen här och gå sista biten, vägen blir lite sämre men den går bra att köra.
Vi har markerat med orange färg på träd på vänster sida. Följ markeringen i 200 meter sen är du vid trädet.
Går bra att gå med kängor, kanske även gymnastikskor vid torr väderlek.

 

 

Krankmårtenhögen – ett märkligt gravfält

Krankmårtenhögen

Det i särklass märkligaste järnåldersgravfält i Härjedalen är det som ligger vid Krankmårtenshögen i Storsjö Kapell. Den lilla grusåsen som fått det egenartade namnet ligger vid sjöstranden och har en mycket markerad profil. I trakten sägs en same vid namn Krankmårten för länge sedan ha blivit begravd där. Att där fanns ett gravfält var länge helt okänt och så kunde det i värsta fall ha förblivit.
Hade det inte funnits en observant och historieintresserad ortsbefolkning i Storsjö kapell är det mycket möjligt att hela gravfältet hade fraktats iväg som grusfyllning till ett dammbygge. Som tur var gick det inte så illa utan grustäkten stoppades och Riksantikvarieämbetet gavs möjlighet att genomföra en arkeologisk undersökning somrarna 1963 och 1964. Resultaten var minst sagt intressanta. 

Så skriver Ove Hemmendorf. Hela texten finns här:
http://www.ljungdalsfjallen.se/index.php/servardheter/item/136-krankmart

Krankmårtenhögen
Krankmårtenhögen ligger vackert vid stranden av Storsjön.

Krankmårtenhögen
Utsikt från Hengrundet mot gravfältet.

Krankmårtenhögen

KrankmårtenhögenGravfältet med de ca 30 stensättningarna från tiden 200 f.Kr – 200 e.Kr

Jag frågade mina föräldrar om de visste att gravfältet fanns, när de var barn. Min mamma hade ingen aning men pappa visste om det. Pappas morfar var bror med Thol Öberg, som tillsammans med sin fru Karolina, byggde upp gården Utasjön som ligger intill gravfältet. Det gjorde kanske att de vistades mer i området och att det därför pratades om det i pappas familj (min teori).

Här kan ni läsa om vad som händer Utasjön nu förtiden.

Krankmårtenhögen

Krankmårtenhögen
Årets vackra sommar bjöd in till många båtturer och en av dem gick till Krankmårtenhögen.

Jag minns mitt första besök vid gravfältet, jag var ca 7 år och förstod nog inte alls vad vi var där och tittade på. Kommer mest ihåg att skolbarnen från Skålan och Klövsjö  var med oss och hur spännande jag tyckte det var.

HelagsKan tänka mig att även dåtidens människor tyckte att utsikten mot Helagsfjället i väster var fantastisk. 

Krankmårtenhögen

Krankmårtenhögen
Det finns ett trädäck med bänkar på, så ta gärna med kaffekorgen och sätt er ner en stund och skänk en tanke till de människor som en gång levde sitt liv i området.

Krankmårtenhögen
Vid gravfältet finns en informationstavla där man bl a kan läsa om boplatser, gravarna och fynden man hittade vid utgrävningen.

Krankmårtenhögen
För att ta sig till Krankmårtenhögen med bil, kör man väg 535 från Storsjö mot Åsarna. Efter 12 km, vid mellersta Rotsjön, svänger man höger mot Sölvbacka strömmar och regleringsdammen vid  Storsjöns utlopp i Ljungan.

Krankmårtenhögen
Efter ca 4,5 km svänger man höger mot Krankmårtenhögen och Utasjön.

KrankmårtenhögenSedan kör man nästan 2 km tills man kommer fram till parkeringen vid sjön.

KrankmårtenhögenFrån parkeringen är det ca  500 meter att gå fram till gravfältet.

KrankmårtenhögenPersonal från länsstyrelsen i Jämtland har under sommaren lagt ny spång längs stigen.

Krankmårtenhögen
Nere vid stranden vid parkeringen finns en liten soffa där man kan sitta och spana ut över sjön.

Get Directions

 

 

 

Sol, fjällräv och årets första tranor

En fin dag i april

Som jag berättat förut, händer det ibland att jag får följa min sambo, naturbevakaren, ut på fjället när han jobbar. Den här dagen, 17 april, var det strålande sol, vindstilla och mycket snö.
Vi åkte skoter hemifrån med Storådörren som mål. Dagens uppgift var bl a att fylla på mat i fjällrävarnas foderautomat som finns där.

Skoterleden mot Nordsätern/Tossåsen var slät och fin. Perfekt för en skoter- eller skidtur så länge snön bär.

Vi såg en hel del ripor

och renar

Fjällräv
Foto: B-I Mattsson

och vi fick se en fjällräv vid en lya. Förra gången sambon körde förbi lyan var det två rävar där , en vit och en blå. Den här gången såg vi bara en vit.

Storådörren

Här kommer vi mot Storådörren från norr. Helt magiskt att få uppleva en solig, vindstilla vårdag där. Efter gott fika körde vi vidare genom Storådörren för att ta oss hem medan snön fortfarande bar skotrarna. 

Nörder Storådörrsfjället

Synder Storådörrsfjället.

Eldmat

Eftersom det var en så vacker dag, ville vi fortsätta vara ute och vi tog middagsmaten med oss och åkte till dammen vid Sölvbacka strömmar. Där stekte vi älgkött och potatis och kokade kaffe över elden och vi såg årets första tranor vid stranden av Ljungan.

Sölvbacka strömmar

Sölvbacka strömmar i Ljungan

Ljungan

Vid dammen

Bengt Lindström – Konstnären från byn

Bengt Lindström föddes i Storsjö kapell den 3 september 1925.

Bengt föddes i dåvarande lärarbostaden i Storsjö och hans pappa var lärare i skolan, alldeles intill.
Bengt bodde i Storsjö till han var ca 10 år, sedan flyttade familjen till Härnösand.

Barndomshemmet och skolanBarndomshemmet blev på 1960 -talet byns församlingshem och sedan vävstuga och industrilokal med tillverkning av färdskrivarkort.
Idag är både skolan och barndomshemmet i privat ägo och jag har den stora äran att äga och bo i huset där Bengt föddes.

Nedtagningen från korset
1968 skänkte Bengt en tavla till byn och tavlan placerades i församlingshemmet och det rum där Bengt föddes.
När församlingshemmet gjordes om till industrilokal omkring 1980 (tror jag), flyttades tavlan till Storsjö kyrka.

Flygplan
Foto: Storsjö förskola 1992

På somrarna kom Bengt och hälsade på sina gamla vänner här i byn. Han kom med sitt flygplan och landade på sjön, det var lite speciellt och spännande, särskilt för barnen.

Barn
Foto: Storsjö Förskola

Förskolebarnen i byn har fått lära sig vem Bengt Lindström var och de har fått komma hem till hans vänner och tittat på tavlor som han målat och sedan har de själva fått måla med fingerfärg, inspirerade av Bengt.

Sölvbackakampen
Målning av Bror Norström, Åsarna

Bengt stöttade Storsjöborna i kampen mot utbyggnad av  Sölvbacka strömmar. Som protest i kampen tänkte Bengt måla Storådörrens ena fjällsida med tre ton färg.  Det blev en väldig uppståndelse som ledde till tidningsrubriker och polisförhör. 
Resultatet blev till slut en målning på presenningar, totalt 125 kvadratmeter, som han kallade ”Fjällbruden”.  ”Fjällbruden” skänktes till Storsjö och den förvarades i ladugården på Nordhögen.
När vi vunnit kampen mot utbyggnad av Sölvbacka strömmar hade vi en stor fest i byn. En av presenningarna sattes upp vid infarten till bygdegården och en del av ”Fjällbruden” var med.

Läs en krönika om Sölvbackatiden här

Foto: Birger Östlund
Foto: Birger Östlund

”Fjällbruden” brann tyvärr inne när det stora fina Nordhögfjöset förstördes i en eldsvåda 1984 eller -85.

Utställning
Två år i rad har det nu anordnats utställningar i Storsjö bygdegård till minne av Bengt Lindström.

Läs mer om utställningarna här

Löjromstoast

Johanna

Mats och Christian
Jag med flera blev inbjudna till en fin och trevlig vernissagemiddag på fredagen innan utställningen i år. God mat och dryck som proffsigt serverades av byborna Elin, Mats, Johanna och Christian.