Alla inlägg av Marlene

Ett minnesmärke i Lunndörrsfjällen

Det var januari 1929 och Jan Paul färdades på skidor genom Lunndörrspasset, på väg mot hemmet i Tossåsen. På fjället blåste det upp till en rejäl snöstorm…..

En eftermiddag i somras åkte vi till Tossåsen för att gå på en fjälltur, en kort tur på bara några timmar och ca 5-6 km tur och retur. En av mina favoritturer därför att den är kort, lätt att gå och man behöver nästan bara lite fika i ryggsäcken och vill man inte fika behöver man kanske inte ens en ryggsäck. Och framförallt, jag tycker att det är magiskt vackert!

Vi följde leden mot Lunndörrspasset och på höjden strax innan trädgränsen har man fantastisk utsikt över Kroktjärn och Lunndörrsfjällen.

Lunndörrsfjällen


“Min korta favorittur” fortsätter fram till Västerån och hällarna i ån, dit är det ca 3 km. En lagom tur för barnen, en otränad, en latmask eller någon som bara vill ut och njuta av fjället en stund.
Den här dagen hade vi dock ett annat mål så vi svängde av leden.

Söder om leden, vid en liten tjärn, finns ett minnesmärke utmärkt på kartan och det var dit vi styrde stegen den här dagen.

Vi fick tips om att svänga av leden vid den här järnstolpen men jag ville gärna gå upp till trädgränsen och njuta av utsikten lite, så vi tog en annan väg.
Om man svänger här får man vara beredd på att vada över ån.

Korset på platsen är till minne av Jan Paul Näslund 25 år som omkom i en snöstorm i januari 1929. Han var på väg hem från Vallbo men frös ihjäl och hittades sen här, ca 2 km från sitt hem i Tossåsen.

Hans skidor står kvar på platsen.


Om man går in på Fornsök och tittar ca 12 km öster om Tossåsen, så finns ett ställe i Anarisfjällen som heter Rijsrovpe, söder om Hanasjön. Där finns en minnessten över tre män som även de miste livet i samma oväder.

Efter jobbet

Efter att suttit inne vid datorn och jobbat hela dagen behövde jag komma ut och få frisk luft! Solen sken och det var sensommarvarmt, så vi packade med oss dagens middagsmat och åkte iväg några kilometer utanför byn.

Innan det var dags att äta tog vi en promenad längs en liten väg i skogen och njöt av att bara vara, av naturen och bruset från ån.

Naturen bjuder på fina upplevelser även på en liten utflykt. En underbar eftermiddag i solskenet, tacksam för att ha möjligheten att bo nära naturen.

Masgrottan

En fin augustidag med lagom mycket sol, värme och mygg, var vi ett litet gäng på tre som gick till Masgrottan. Vi har pratat om det i flera år och nu blev det äntligen av.
Stigen har röjts upp av grabbarna som jobbat i Ljungdalsfjällens turistförenings ledprojekt och turen heter S12 i den fina broschyr som tryckts upp.

Läs mer här om broschyren

Googla gärna på grottmasen eller masgrottan för mer info om mannen från Dalarna som bosatte sig här på somrarna.

Det var imponerande att se hur grottmasen bodde och hur han byggt terrasser för sin odling.
Söker man självsamhet så måste jag säga att han hittade en fin plats.

Vi åkte till Tossåsen och följde stigen till Masgrottan, en mil enkel väg.

Jag hade föreställt mig att vandringen mest skulle gå genom skog men så var det inte. Det var mycket öppna vidder med fjälltoppar åt alla håll, vi såg bl a Lunndörrsfjällen, Tossåsfjället, Henvålen och andra fjäll som vissa i sällskapet aldrig hört talas om, som Lövhögen, Höstanstöten, Busjöfjället och Finnsjöfjället :-).
En väldigt fin tur som vi verkligen rekommenderar men ta god tid på er! För latmaskar som oss krävdes många fikastunder längs vägen.

Center map
Traffic
Bicycling
Transit
Get Directions

Rövragrottan

När jag skrev om Djävulshålet här på bloggen så nämnde jag en sägen om Rövrahöjden och Rövragrottan. Nu har jag troligen besökt platsen för sägnen och krupit runt i grottan och platsen kan mycket väl fungerat som gömställe för rövare i forna tider.

Jag har inte haft en aning om att grottan fanns på riktigt förrän “upptäckaren” Stefan från byn lade ut bilder på att han varit där. Han hade hittat information på Fornsök och sedan gjort ett besök i grottan.

Jag är inte så förtjust i grottor och trånga utrymmen men ändå så tog jag mig ner i hålor och skrevor för att se hur det såg ut. Det var lite mörkt och jag glömde titta om det fanns något gömt stöldgods därinne för jag hade fullt upp med att spana efter spindlar och annat otäckt 🙂
Men jag måste medge att det faktiskt var lite spännande!
Uppe på höjden hade man utsikt över Övre Rövrasjön och det var en trevlig plats för en fikastund.

Från höjden hördes bruset från Kölbäcken, ca 150 m bort och min sambo tyckte vi skulle fortsätta dit.
Där visar det sig att det finns ett vackert vattenfall som jag inte hade en aning om! Helt fantastiskt med fina släta hällar, tänk om man kunde få tillbringa en varm, myggfri sommardag där!

För att ta sig till grottan och vattenfallet åker man samma väg som till Djävulshålet, sen förbi där och in på första vägen till vänster. Den vägen är bommad så först får man gå/cykla i ca 2,4 km till stugan vid Rövrasjön.
Efter det fortsätter man på gamla Tossåsvägen i ca 850 meter tills vägen och kraftledningen delar på sig. Fortsätt gå i kraftledningsgatan tills ni kommer till den andra höjden, totalt ca 1,3 km från stugan. Uppe på höjden, precis norr om kraftledningen finns grottan. För att komma till vattenfallet, fortsätt ca 150 m till i kraftledningsgatan.
(Det går även att ta gamla Tossåsvägen förbi Rövrafallet, till Gäddtjärnkojan och sen gå därifrån men jag vet inte hur långt det blir. Det finns en stig från Beten också om man vill gå där).

På vägen till/från Rövrasjön, missa inte vattenfallet som ni kan se på södra sidan om vägen, det ligger lite nedströms Djävulshålet.
Och när ni passerar bron där Lunndörrsån/Västerån rinner på sin väg mot Övre Rövrasjön, stanna till en stund för där är också väldigt vackert, några “pärlor” längs vägen som ni inte får missa!

Center map
Traffic
Bicycling
Transit
Get Directions

Lämningar från kriget

Under andra världskriget var det en del aktivitet av militären här i området och jag har hört talas om att det fanns lämningar efter det i Tandåsen, höjden väster om Storsjö.
I höstas hörde en släkting av sig och berättade att han hade en karta över Stödjepunkten Tandåsen, som det tydligen kallades, och nu när snön försvunnit blev det dags att göra ett besök där.

Med hjälp av min sambo, hittade vi lämningarna efter skyttevärn och skyddsrum ca 100 meter norr om väg 535. Vi lade dock inte ner tid på att hitta allt som finns med på kartan.

Även udden söder om Ljungan ingår i skans/stödjepunkten Tandåsen. Jag visste ingenting om denna skans men har hittat lite information i Facebookgruppen Militärhistoria i Jämtland och Härjedalen. Där skriver Steven Hellan den 8/8 2016:
“En av skansarna som byggdes i den sk Härjedalsgruppen under andra världskriget var den i Tandåsen. På en skiss från 1943 benämns den som nr 8, men i en förteckning över jämtländska skansar i boken Jämtlands fältjägarregemente band 3 har den fått beteckningen nr 10. Färdigbyggd bestod den av 48 skyttevärn och 13 skyddsrum (alla i träkonstruktion). Den var placerad strategiskt vid en bro vid Ljungan, för att skydda infartsvägarna vidare österut mot centrala Jämtland.”

För att hitta till skans Tandåsen kör man från Storsjö ca 7 km mot Ljungdalen, till vägen mot Putten. Sväng vänster, kör över bron och parkera där. Följ stigen nerströms bron. När man kommer upp på en liten höjd ser man bla gropar i marken, rester efter skyttevärn och skyddsrum.

Även om man inte är intresserad av historia och gropar i marken så är udden vid Ljungan ett trevligt ställe och har man tur kanske man ser en bäver.
Ta med en fikakorg och stanna till en stund vid bordet vid ån eller vid vindskyddet till höger strax efter bron.

För att hitta till lämningarna norr om vägen:
Gå ut till stora vägen, ta till höger och följ vägen ca 200 meter mot Storsjö. Mellan 90-skylten och kraftledningsstolpen på bilden har jag markerat med röda band upp mot hyggeskanten och vidare upp till resterna av skyttevärn och skyddsrum.

Ha en trevlig dag!


Center map
Traffic
Bicycling
Transit
Get Directions