Etikettarkiv: lunndörrsfjällen

Ett minnesmärke i Lunndörrsfjällen

Det var januari 1929 och Jan Paul färdades på skidor genom Lunndörrspasset, på väg mot hemmet i Tossåsen. På fjället blåste det upp till en rejäl snöstorm…..

En eftermiddag i somras åkte vi till Tossåsen för att gå på en fjälltur, en kort tur på bara några timmar och ca 5-6 km tur och retur. En av mina favoritturer därför att den är kort, lätt att gå och man behöver nästan bara lite fika i ryggsäcken och vill man inte fika behöver man kanske inte ens en ryggsäck. Och framförallt, jag tycker att det är magiskt vackert!

Vi följde leden mot Lunndörrspasset och på höjden strax innan trädgränsen har man fantastisk utsikt över Kroktjärn och Lunndörrsfjällen.

Lunndörrsfjällen


“Min korta favorittur” fortsätter fram till Västerån och hällarna i ån, dit är det ca 3 km. En lagom tur för barnen, en otränad, en latmask eller någon som bara vill ut och njuta av fjället en stund.
Den här dagen hade vi dock ett annat mål så vi svängde av leden.

Söder om leden, vid en liten tjärn, finns ett minnesmärke utmärkt på kartan och det var dit vi styrde stegen den här dagen.

Vi fick tips om att svänga av leden vid den här järnstolpen men jag ville gärna gå upp till trädgränsen och njuta av utsikten lite, så vi tog en annan väg.
Om man svänger här får man vara beredd på att vada över ån.

Korset på platsen är till minne av Jan Paul Näslund 25 år som omkom i en snöstorm i januari 1929. Han var på väg hem från Vallbo men frös ihjäl och hittades sen här, ca 2 km från sitt hem i Tossåsen.

Hans skidor står kvar på platsen.


Om man går in på Fornsök och tittar ca 12 km öster om Tossåsen, så finns ett ställe i Anarisfjällen som heter Rijsrovpe, söder om Hanasjön. Där finns en minnessten över tre män som även de miste livet i samma oväder.

Masgrottan

En fin augustidag med lagom mycket sol, värme och mygg, var vi ett litet gäng på tre som gick till Masgrottan. Vi har pratat om det i flera år och nu blev det äntligen av.
Stigen har röjts upp av grabbarna som jobbat i Ljungdalsfjällens turistförenings ledprojekt och turen heter S12 i den fina broschyr som tryckts upp.

Läs mer här om broschyren

Googla gärna på grottmasen eller masgrottan för mer info om mannen från Dalarna som bosatte sig här på somrarna.

Det var imponerande att se hur grottmasen bodde och hur han byggt terrasser för sin odling.
Söker man självsamhet så måste jag säga att han hittade en fin plats.

Vi åkte till Tossåsen och följde stigen till Masgrottan, en mil enkel väg.

Jag hade föreställt mig att vandringen mest skulle gå genom skog men så var det inte. Det var mycket öppna vidder med fjälltoppar åt alla håll, vi såg bl a Lunndörrsfjällen, Tossåsfjället, Henvålen och andra fjäll som vissa i sällskapet aldrig hört talas om, som Lövhögen, Höstanstöten, Busjöfjället och Finnsjöfjället :-).
En väldigt fin tur som vi verkligen rekommenderar men ta god tid på er! För latmaskar som oss krävdes många fikastunder längs vägen.

Center map
Traffic
Bicycling
Transit
Get Directions

Rövragrottan

När jag skrev om Djävulshålet här på bloggen så nämnde jag en sägen om Rövrahöjden och Rövragrottan. Nu har jag troligen besökt platsen för sägnen och krupit runt i grottan och platsen kan mycket väl fungerat som gömställe för rövare i forna tider.

Jag har inte haft en aning om att grottan fanns på riktigt förrän “upptäckaren” Stefan från byn lade ut bilder på att han varit där. Han hade hittat information på Fornsök och sedan gjort ett besök i grottan.

Jag är inte så förtjust i grottor och trånga utrymmen men ändå så tog jag mig ner i hålor och skrevor för att se hur det såg ut. Det var lite mörkt och jag glömde titta om det fanns något gömt stöldgods därinne för jag hade fullt upp med att spana efter spindlar och annat otäckt 🙂
Men jag måste medge att det faktiskt var lite spännande!
Uppe på höjden hade man utsikt över Övre Rövrasjön och det var en trevlig plats för en fikastund.

Från höjden hördes bruset från Kölbäcken, ca 150 m bort och min sambo tyckte vi skulle fortsätta dit.
Där visar det sig att det finns ett vackert vattenfall som jag inte hade en aning om! Helt fantastiskt med fina släta hällar, tänk om man kunde få tillbringa en varm, myggfri sommardag där!

För att ta sig till grottan och vattenfallet åker man samma väg som till Djävulshålet, sen förbi där och in på första vägen till vänster. Den vägen är bommad så först får man gå/cykla i ca 2,4 km till stugan vid Rövrasjön.
Efter det fortsätter man på gamla Tossåsvägen i ca 850 meter tills vägen och kraftledningen delar på sig. Fortsätt gå i kraftledningsgatan tills ni kommer till den andra höjden, totalt ca 1,3 km från stugan. Uppe på höjden, precis norr om kraftledningen finns grottan. För att komma till vattenfallet, fortsätt ca 150 m till i kraftledningsgatan.
(Det går även att ta gamla Tossåsvägen förbi Rövrafallet, till Gäddtjärnkojan och sen gå därifrån men jag vet inte hur långt det blir. Det finns en stig från Beten också om man vill gå där).

På vägen till/från Rövrasjön, missa inte vattenfallet som ni kan se på södra sidan om vägen, det ligger lite nedströms Djävulshålet.
Och när ni passerar bron där Lunndörrsån/Västerån rinner på sin väg mot Övre Rövrasjön, stanna till en stund för där är också väldigt vackert, några “pärlor” längs vägen som ni inte får missa!

Center map
Traffic
Bicycling
Transit
Get Directions

Kvarnbäckfallet

Kvarnbäckfallet är vattenfallet man kan se från byn.
Söder om Storsjön, ovanför Juliusgården, forsar det nerför branten och på vårarna när det är mycket vatten  brusar det ordentlig från fallet.
Kvarnbäckfallet är välbesökt men har även en mindre känd “syster”, Västra Kvarnbäcken, med en annan karaktär. Läs mer här

Kvarnbäckfallet i Storsjö

Kvarnbäckfallet


Stigen är rejält brant sista biten, så räkna med att stanna och vila ibland om konditionen inte är på topp.
Väl uppe är det en enastående utsikt över Storsjö och Lunndörrsfjällen och vandringen upp är värd allt slit.
Vill man gå på en långtur kan man fortsätta till Messlingen, 19 km.


Vid fallet finns ett bestånd av Klippgran – Abies lasiocarpa som planterades 1967 och de har växt sig höga och fina.

I ett annat bestånd, som finns norr om Övre Rövrasjön, verkar inte granarna trivas lika bra, där har de vuxit mera ojämnt.


Stigen till Kvarnbäckfallet är oftast torr och fin men den passerar över bäcken på ett ställe och är det mycket vatten är det svårt att ta sig över torrskodd,  då är vandringskängor eller stövlar att föredra, torra somrar fungerar även gymnastikskor.

Kvarnbäckfallet
Om man vill besöka Kvarnbäckfallet kör man från Storsjö mot Ljungdalen. Efter ca 7 km svänger man vänster mot Putten, följer Puttvägen ca 7 km, kör sedan förbi infarten mot Putten och infarten mot Juliusgården. Sedan kommer man till skyltarna som syns på bilden, därifrån är det ca 1 km att gå.

Läs mer här: ljungdalsfjallen.se

Center map
Traffic
Bicycling
Transit
Get Directions

Henåns Canjon

På vårvinterns fina skare var det några killar från byn som körde upp ett fikabord till Henåns Canjon. Nu kände jag att jag vill se hur det blev placerat och tog med min sambo på en utflykt en tidig lördagsmorgon.
Grabbarna hade lyckats bra, trots att de satte ut bordet uppe på snön. Bordet fick stå kvar på sin plats men om någon vill möblera om så får ni det.
Bordet har vi fått genom ett Leaderprojekt som pågår i Ljungdalsfjällens Turistbyrås regi.


Jag skulle egentligen vilja klättra och klänga lite mera i branterna för att få bättre bilder men har ingen lust att ramla ner i ravinen, så bilderna får duga som de är. Ni får ta en promenad dit och uppleva allt på plats.


När man tagit sig upp till bänkarna längst upp i Canjon, kan man sitta och njuta av utsikten mot Lunndörrsfjällen en stund.


Stigen går ibland längs kanten av Canjon.


I mina ögon är det inte bara ravinen som är sevärd utan även allt runt omkring som tex Purpurbräckan, Saxifraga oppositifolia som blommade så vackert på klippväggarna.


Och en knöl på en björk, där en ny kvist har börjat växa


Eller en gammal stubbe, vem högg ner det här trädet? Och när?


Granblommorna som lyste upp så fint.


En fågel har legat här i sanden och har man ögonen öppna kan man även se spår av andra djur.
Och lyssnar man noga hör man säkert Kungsfåglar som sjunger bland träden.


Och grankådan som framkallar minnen från barndomen, när pappa kom hem från jobbet i skogen och hade med grankåda som tuggummi till oss barn.

Om man vill åka till Henåns Canjon så kör man väg 535 från Storsjö mot Åsarna. Efter 12 km svänger man höger mot Sölvbacka strömmar och regleringsdammen vid Ljungans utlopp ur Storsjön. Efter ca 6 km är man framme vid dammen, fortsätt över dammen, sväng höger, kör ca 2 km över bron över Henån. Sväng sedan vänster och kör ca 600 m, sväng vänster igen.


Sedan är man vid Henån igen och får passera över den nya bron.


Efter ca 500-600 m är man framme vid parkeringen vid stigen mot Canjon. Härifrån följer man de orangemålade markeringarna genom gammal gran- och tallskog och ibland genom nyare Contortaskog.

Vandringen på ca 2 km är inte särskilt ansträngande, det finns en kort brant backe, i övrigt är det svag stigning på stigen. Det är några blöta partier och bäckar man ska ta sig över så stövlar eller kängor rekommenderas.
Ha en fin tur och njut av lugnet i skogen.

Läs mer här: ljungdalsfjallen.se

Center map
Traffic
Bicycling
Transit
Get Directions