Jag har vårvintersemester och passade på att följa med sambon på jobbet en dag. Han är länsstyrelsens naturbevakare i Lunndörrs-, Anaris- och Oviksfjällen och nu var det i Lunndörrsfjällen och delvis i Vålådalens naturreservat som arbete skulle utföras.

Vi åkte skoter hemifrån Storsjö och styrde kosan mot Storådörren. På vägen dit kände jag att det blev lite varmt, hade jag tagit på för många lager kläder?

Väl framme vid foderautomaten grävde han fram tunnan där fodret fylls på. Även om det bitvis är väldigt lite snö till fjälls så var det ingen snöbrist där foderautomaten står.
Nu behövde jag inte längre vara orolig för min klädsel, det blåste rejält och jag var glad att jag klätt mig ordentligt. Att vara fotograf var inte det lättaste då händerna blev iskalla direkt.

Tanken var att vi skulle fortsätta norrut från Storådörren, över Trondfjället för att komma ner mot Lunndörrsstugan och åka in i Lunndörrspasset norrifrån. När vi nådde högst upp på Trondfjället så var vädret dåligt med mycket markdrev så vi vände och körde genom Lill-Lunndörren och kom in i Lunndörrspasset söderifrån istället.
När vi nådde högsta punkten i Lill-Lunndörren så bredde det storslagna landskapet ner mot Ljungans dalgång ut sig nedanför oss. Jag var inte beredd på den vackra vyn där och hade tyvärr inte kameran redo i stormen.

Genom Lunndörrspasset går endast en skidled, den var inte i behov av någon åtgärd den här dagen. När vi kom in på skoterleden vid Lunndörrsstugan började ledarbetet. Plastkäppar som ersätter översnöade ledkryss, placerades om, så leden ska synas ordentligt. Blåsten tilltog och det blev ännu mera markdrev än förut under dagen. Glasögonen snöade igen och det blev lite svårt med sikten mellan ledkryssen ett tag. Vardag för naturbevakaren, lite mer äventyrligt för mig.
I Dörrsjöns vindskydd var det riktigt stökigt och skräpigt inne så där blev det lite städning förutom test av nödtelefon.

När vi kom till Kroktjärnvallen var arbetet med leden klart och vi åkte till Tossåsen och följde skoterleden mot Storsjö. Efter ett tag avvek vi från leden och körde över skogen till gården Beten där det bjöds på fika innan vi drog vidare hemåt.