Etikettarkiv: storsjökapell

Att bo i Storsjö

I juni 2018 gjorde jag min sista dag som skoladministratör i Ludvika och det var äntligen dags att flytta hem till Storsjö. Som vi hade längtat efter den dagen!

Vi hade länge velat flytta till Storsjö, men när jag blev gravid hösten 2017 kändes det som att det blev viktigare än någonsin. Det kändes också bra att kunna flytta hit och börja med att vara mammaledig och inte behöva hitta ett jobb på en gång utan bara bo in sig och njuta av att äntligen vara tillbaka HEMMA. Min sambo Janne har ett jobb där det egentligen inte spelar någon roll vart han bor.

Tre veckor efter flytten föddes vår dotter Ebba och vi hade flyttat in i ett hus vi fått hyra. Dagarna, månaderna och året efter det har verkligen varit den bästa tiden. Vi har mått så himla gott och vi känner att vi har en sådan otrolig livskvalitet i våra liv.

Att inte tycka att söndag är en ångestladdad dag längre, där man ska packa ihop och åka tillbaka till stan är så skönt. Nu är vi där vi vill vara.

 

Vi har snart bott i Storsjö i ett och ett halvt år och vi ångrar inte en sekund att vi tog steget. Vi har köpt ett hus där vi renoverar och pysslar med allt vad eget hus innebär. Janne har en del jobb på hemmaplan såsom grävning, markberedning och plogning sen åker han iväg på jobb på järnvägen ibland. Jag jobbar någon dag i veckan på Macken i Ljungdalen och har på så vis möjlighet att vara hemma mycket med Ebba och njuta av allt som den här platsen har att bjuda på. Vi fyller dagarna med mycket utomhusaktivitet och gör små utflykter titt som tätt. När man är så liten som Ebba är, så är ju i och för sig allt ett äventyr och besöken på Handlarn kan vara nog så spännande med alla varor man ska titta (och gärna peta) på och trevliga bybor man kan heja på. Men en utflykt som vi gjorde i slutet på sommaren var när Elin och jag tog våra flickor på ryggen och gick till Rajåstjärnen där vi åt mellis och tittade på allt spännande i skogen som myror, träd, bär och fiskar som hoppade i vattnet. Hur mysigt som helst!

Jag har alltid värdesatt min barndom och att jag fick växa upp i Storsjö med den trygghet som finns och jag är så glad att Ebba nu får samma miljö att växa upp i. När vi var små sprang ju vi ungar ”lösa” på byn och det känns som att våra föräldrar inte behövde oroa sig eller fundera särskilt mycket över vart vi var eller vad vi gjorde för det var oftast någon som såg vart vi var och höll ett litet öga på oss. Det blir lite som att barnen i byn är hela byns barn och alla ser efter dom.

De dagar när jag jobbar är Ebba på förskolan på Ljungdalens skola och hon bara älskar det! Det känns så lugnt och tryggt och barnen leker tillsammans över åldersgränserna. Det är en liten skola och alla barn får mycket tid och uppmärksamhet av lärarna. Dom gör utflykter och använder sig mycket av naturen i pyssel och undervisning. Vilken otroligt fin skola och vilken lyx det är att få ha sitt barn där.

Något som många verkar undra över att bo såhär är: Men vad GÖR ni där? Blir det inte tråkigt?

Jag har alltid tyckt att det inte finns särskilt mycket att göra när man bor i stan men att det finns oändligt mycket att göra här. Jag har varit så extremt uttråkad när jag bott i stan och längtat hem till Storsjö för där finns det alltid något att göra. Allt finns utanför dörren. Skoter, fiske, vandring, jakt, skridskor, skidor, vattenfall eller bara små saker som att gå runt byn eller att ro ut med båten på sjön och äta frukost.

Att leva lite mer med naturen, värna och ta vara på vad som finns runt omkring oss istället för att bidra till ett tärande konsumtionssamhälle är också en stor del av att bo så här tycker jag. Och då finns det ju massor att göra när man ska odla, fiska, jaga, plocka bär och ta reda på allt man odlat för att sedan fylla frysen och förråden 🙂 

 

Nej det kanske inte finns något fik att sitta och umgås på, men då åker man hem till varandra istället och umgås. Vi ses för en Afterwork på Storsjö Fiskecamp, har tapaskvällar, mammaträffar, glöggprovning, korvgrillning i Störröset ja listan kan göras lång. Och ibland åker vi in till stan för att göra ärenden och lyxa till med sushi eller något annat man längtat efter, men man är riktigt nöjd på stadspulsen efter en dag eller två och tycker det är rätt skönt att komma hem till lugnet igen.

 

Man kanske kan tro att det är ensamt att bo i en sådan här liten by, men det är verkligen tvärtom. Det är så fin sammanhållning och man går ofta man ur huse när det är något projekt som ska göras (t ex röjning runt bygdegården, getvandring eller städning av badplatsen) eller evenemang som händer. Följer man Marlenes Facebookgrupp Storsjö i Härjedalen (Storsjö Kapell) så ser man vad som händer och när det händer och då är det bara att hänga på om man vill.

 

 Närmast i tiden så står ju julen snart för dörren och då vi ser fram emot en riktigt mysig tradition som vi har i byn. Julaftonsmorgon ses alla som vill i Störröset vid Kyrktjärnen för att mysa vid elden, dricka lite kaffe och önska varandra en God Jul innan man fortsätter julfirandet på olika håll. 

Jag önskar er alla ett gott slut på 2019 så hoppas jag att vi ses i Storsjö!

Om ni är nyfikna och kanske sugna på att flytta hit så är det bara att ni hör av er om ni vill veta mer eller undrar över något.

Kolla gärna in Fjällflytt.  

/Johanna

Julmarknader

I advent är det julmarknadernas tid och i år har jag varit på två stycken. En liten här i byn och en stor i Röros . Väldigt trivsamt och gemytligt både i Sverige och Norge.


Här i Storsjö bakades det förstås i bagarstugan men i år med en ny bagare.


Inne på bygdegården fanns hantverk av olika slag och skolbarnen sålde god fika. Folk lämnade sina stugor en stund för att umgås och handla lite. 


Röros julmarknad var större, pågick i fyra dagar och samlade väldigt mycket folk.


Röros kyrka tornar upp sig över staden. 
Vid kyrkan finns ett gravkapell som min anfader Jöns Ljungberg från Ljungdalen fick uppdraget att utsmycka.
1782 var gravkapellet klart, idag räknas det som en av Skandinaviens viktigaste rokokobyggnader och ingår som en del i Unescos världsarv, Röros bergstad.
(Källa: Jöns Ljungberg och Härjedalens rokoko, Bosse Yman)


Jag och barnbarnet deltog i ”julekut” , en häst och slädtur runt Malmplassen.


En mysig julmarknad i en mysig liten stad med kulturmärkt stadskärna.
Röros ligger 13,7 mil från Storsjö och är väl värd ett besök.

Jättegrytorna i Storån

Jättegrytorna i Storån är väl värda ett besök och de ligger intill vägen mot Nordsätern och Storådörren. Det är en utflykt som är lämplig om man bara vill ut en liten stund.
Läs mer om jättegrytor här

 

Jättegrytor

Vill ni titta på jättegrytorna? 
Åk då väg 535 från Storsjö mot Åsarna, efter 6 km svänger man vänster in på Nordsätervägen.

Kör förbi milstolpen som är en kopia av en stolpe som sattes upp när Karl XI skulle bese Jämtland och Härjedalen 1686. Meningen var att kungens färd skulle gå genom Lunndörren.


Kör även förbi planen vid Nyvallen och fortsätt ca 175 m upp i backen som syns på  bilden. Från avfarten vid väg 535 är det ca 2,3 km tills man är framme. 
Från ”parkeringen” går en stig ner till ån.

Det går bra att gå i vilka skor man vill, tänk bara på att det kan vara väldigt halt på stenarna. Det är bäst att titta på grytorna när det är lågt vattenflöde i ån.

Det finns även jättegrytor i Skärkån, strax ovanför bron längs Puttvägen. De finns på de stora stenblocken på norra sidan om ån.

Get Directions

 

 

 

Storsjö Bygdegård – nu behöver vi hjälpas åt!

Vilket år Storsjö bygdegård invigdes vet jag inte men det var i början av 1970-talet. Jag har ett minne av att min 10 år äldre morbror var med och målade utsidan av det nya  huset. 

När bygdegården var klar hade gamla Folkets Hus gjort sitt. Det låg nära mitt barndomshem och vi lekte omkring det huset och tyckte det var ett spännande ställe. Ibland kröp vi in genom ett trasigt fönster på gaveln och såg oss omkring inne i huset. Jag kommer ihåg när det revs och bara skorstenen stod kvar.

ToddesNär det var dans på bygdegården fick jag sova hos farmor och farfar eller mormor. När jag kom hem nästa dag fick jag oftast ett idolkort på orkestern av mamma och pappa. Det kunde vara tex Toddes, Cattings, Frön-Jannes eller Blinkers.
På den tiden var det danser och fester väldigt ofta och det kom mycket folk.

När jag blev omkring 11 år fick även jag börja följa med på danser och jag fick dansa till en del av orkestrarna jag sett på bild. De första åren var det mest vi tjejer som dansade med varandra.
När jag blev lite äldre och  en kille bjöd upp mig första gången var lyckan gjord! Han frågade dessutom om han kunde få en kyss 🙂 det fick han inte men spännande var det.

När TV serien Dallas kom, hade man inte tid att gå till dansen innan programmet var slut. Orkestern spelade för nästan tomma lokaler tills folk tittat klart på TV.

BygdegårdenDet fanns en nöjeskommitté  som ordnade festligheterna, de bokade orkester, ordnade serveringspersonal, ordningsvakter, folk i inträdet och folk som städade efteråt. Danserna och andra evenemang drog in pengar till driften av bygdegården och det fanns alltid folk som ställde upp på de ideella sysslorna.
Jag var 16 år och blev invald i nöjeskommittén och vi ordnade en påskdans med populära Cattings från Vemhån. Det kom så mycket folk, många fler än vad som var tillåtet på bygdegården och det var fantastiskt roligt.

Numera finns ingen nöjeskommitté, det är få som jobbar ideellt och det är svårt att få ut folk ur stugorna när det anordnas något.
Befolkningen i byn har minskat och världen har förändrats.
De flesta andelsägare i bygdegårdsföreningen är borta, de som som en gång byggde bygdegården och verkligen värnade om den. Bygdegårdsföreningen är också borta och byalaget har tagit över.

Idag bor vi ca 100 personer i byn, hälften är 70 +.
Bygdegården är viktig för oss men drift och underhåll kostar mycket pengar. 
Pimpeltävling

Liten bagare
Tack vare alla er som deltar i våra evenemang, framförallt pimpeltävlingen, har vi hittills lyckats klara alla utgifter. Vi får även visst bidrag från kommunen och så klart hyresintäkter men det räcker inte långt.
Skulle vi behöva ställa in pimpeltävlingen, ja då blev det katastrof direkt! När påsken ligger sent i april har vi arrangörer lite ont i magen av nervositet under våren. 

Att engagera sig ideellt är fantastiskt roligt och inspirerande men när det är så få som engagerar sig så tryter orken till slut och det är inte lika roligt längre.  Det vore förödande för vår lilla by om vi inte skulle orka ….
Pga en del tråkiga saker som hände, tappade jag helt lusten för några år sedan och var på väg att sluta. Jag hittade ändå nya krafter och tack vare all positiv respons jag får av er så kämpar jag på så gott jag kan, tillsammans med de andra som brinner för vår bygd.

Men nu vill jag be er alla hemvändare, stugägare, turister, besökare, bybor och andra som värnar om bygdegården och det ideella engagemanget om hjälp, vi behöver agera nu för att trygga framtiden. 

Vi har en årlig insamling till väglyseföreningen och nu startar vi även en för Storsjö bygdegård. 
Swish 123 1072891. Bg  5306-2840

Om ni hellre bidrar med ideellt engagemang får ni gärna ordna egna arrangemang till förmån för byalaget, komma med ideér eller tala om att ni gärna hjälper till på ett eller annat sätt. 

Jag hoppas och tror på er hjälp /Marlene

Skicka gärna ett mail till mig om ni har förslag, ideér, frågor eller annat ni vill bidra med:

 

Kvarnbäckfallet

Kvarnbäckfallet är vattenfallet man kan se från byn.
Söder om Storsjön, ovanför Juliusgården, forsar det nerför branten och på vårarna när det är mycket vatten  brusar det ordentlig från fallet.
Kvarnbäckfallet är välbesökt men har även en mindre känd ”syster”, Västra Kvarnbäcken, med en annan karaktär. Läs mer här

Kvarnbäckfallet i Storsjö

Kvarnbäckfallet


Stigen är rejält brant sista biten, så räkna med att stanna och vila ibland om konditionen inte är på topp.
Väl uppe är det en enastående utsikt över Storsjö och Lunndörrsfjällen och vandringen upp är värd allt slit. 
Vill man gå på en långtur kan man fortsätta till Messlingen, 19 km.


Vid fallet finns ett bestånd av Klippgran – Abies lasiocarpa som planterades 1967 och de har växt sig höga och fina.

I ett annat bestånd, som finns norr om Övre Rövrasjön, verkar inte granarna trivas lika bra, där har de vuxit mera ojämnt.


Stigen till Kvarnbäckfallet är oftast torr och fin men den passerar över bäcken på ett ställe och är det mycket vatten är det svårt att ta sig över torrskodd,  då är vandringskängor eller stövlar att föredra, torra somrar fungerar även gymnastikskor.

Kvarnbäckfallet
Om man vill besöka Kvarnbäckfallet kör man från Storsjö mot Ljungdalen. Efter ca 7 km svänger man vänster mot Putten, följer Puttvägen ca 7 km, kör sedan förbi infarten mot Putten och infarten mot Juliusgården. Sedan kommer man till skyltarna som syns på bilden, därifrån är det ca 1 km att gå.

Läs mer och hitta QR kod till Google Maps här: ljungdalsfjallen.se

Get Directions