Inte bara en gammal lada….
Det finns en gammal förfallen lada här i byn, i mina ögon var det bara en lada bland andra gamla lador. Den står där i skogsbrynet, gömd, glömd och ej längre behövd.
Men en dag får jag höra att ladan har mycket att berätta.
Jag får veta att den byggdes redan på 1600- talet och att det varit en kornlada. Den är byggd på ett speciellt sätt och länge var den väldigt exklusiv då man endast kände till fyra hus som var byggda på samma sätt. Det var ett hus i Italien, ett i Finland, ett i Börtnan och den här ladan i Storsjö. Nu när man blivit mera medveten och börjat titta på sina hus så har man hittat fler liknande.
Förr timrade man så det låg en ås på varje timmervarv i röstet (gaveln) men här har man istället för en hel ås, timrat in en kort bit som en låsning av röststockarna. I senare tid, när man hade bättre tillgång till borrar, började man använda dymlingar.
Ladan har blivit flyttad och ombyggd, kanske flera gånger, det syns på knutar och märkning av stockar. På vissa ställen syns att knutarna inte passar i hop så bra och på andra ställen kan man se att knutarna passar perfekt. Man ser att det är kunniga hantverkare som byggt ladan från början. Man kan även se på knutarnas form, om de varit med från början eller tillkommit senare.
Groparna i timret på den här väggen berättar att man skjutit på ladan. Sedan har man hackat ut blyet för att återbruka det och göra ny ammunition. Det gällde ju att återanvända de material man hade.
I ladans timmerstockar sitter över 50 små, små kilar. De är väldigt svåra att få syn på, men har man hittat en, hittar man snart flera.
Jag har fått berättat för mig att kilarna användes som en metod för att bli av med elände. Man kunde t ex ta ett hårstrå eller en bit nagel och med hjälp av en kil stoppade man hårstrået eller nageln in i väggen tillsammans med sina bekymmer.
När samhällen förändras, ändras även folktron och det är kanske en förklaring till att kilar inte hittas i hus byggda senare, från 1700 – tal och framåt.
Att ladan är byggd på 1600-talet, syns bl a på hur den är timrad, hur knutarna ser ut, hur stockarna är fasade och så låsningen av stockarna i röstet. Ladan har också daterats genom Dendrokronologisk analys och den visar på 1693 eller några år senare. Rapporten har jag hittat och den finns här.
Att det fanns en kornlada på en gård på 1600-talet visar också något om status på gården, att gården var ganska ”välbärgad” för den tiden.
Enligt boken Storsjö socken, Arvet från ödegårdmännen av Lewi Gredander bodde ca 40 personer i Storsjö socken i slutet av 1600-talet. Då var ej samebefolkningen inräknad i den summan.
Så om ni har ett gammalt timmerhus i närheten, ta en titt på byggnadssätt. Leta efter små kilar i timmerstockarna, det kan vara från 1600-talet
